Krypgrundsbesiktning i Stockholm

Hur går en krypgrundsbesiktning till?

En krypgrundsbesiktning börjar alltid med att man skaffar sig tillträde till hela grunden. I bästa fall finns det en lucka eller öppning som gör det möjligt att ta sig in, men det är långt ifrån alltid fallet. Saknas ingång får man skapa en genom att till exempel bila hål i grundmuren, gräva sig under muren eller göra en öppning i golvet från boytan. Det viktiga är att hela krypgrunden går att nå, annars riskerar man att missa problem i de delar man inte kommer åt.

Väl inne i grunden undersöks utrymmet systematiskt. En krypgrundsbesiktning omfattar flera moment som tillsammans ger en heltäckande bild av grundens skick.

Okulär besiktning av krypgrunden

Det första steget är en noggrann okulär kontroll av alla åtkomliga delar i krypgrunden. Det innebär att man visuellt granskar:

• Bjälklag och blindbotten
• Grundmurar och syllar
• Markyta och eventuell plastfolie
• Ventilationsöppningar och rörgenomföringar

Man letar efter tecken på mikrobiell påväxt, missfärgningar, rötskador och andra avvikelser. Bjälklagets undersida är ofta en kritisk punkt där mögel kan etablera sig utan att det märks från boytan.

Grundmurarna kontrolleras för fuktgenomslag och sprickbildning, och markytan granskas för att se om det finns organiskt material, stående vatten eller om plastfolien täcker hela ytan. Utvändigt brukar man även kontrollera att dagvatten och stuprör leds bort från sockeln, eftersom vatten som rinner ut intill grundmuren kraftigt ökar fukttillskottet i marken.

Fuktmätning och bedömning

Utöver den okulära kontrollen utförs fuktmätningar via stickprov i blindbotten och bjälklag. Fuktkvoten mäts på strategiska punkter, och det är här erfarenheten hos den som utför besiktningen spelar stor roll.

Grundregeln är att fuktkvoten i trä inte bör överstiga 17 %. Överskrids den gränsen ökar risken för mikrobiell tillväxt avsevärt. Men siffran i sig säger inte allt. Man måste alltid ta årstiden i beaktande.

Får man till exempel en fuktkvot på 15 till 16 % i augusti, alltså mitt under den mest kritiska perioden (juni till augusti), kan man bedöma att krypgrunden klarar sig. Sommaren är den period då fuktbelastningen är som störst, eftersom varm uteluft kyls ner i den kalla krypgrunden och den relativa fuktigheten stiger.

Får man däremot samma mätvärde under december till februari är situationen en helt annan. Då kan man med stor säkerhet anta att fuktkvoten under sommarmånaderna klart överstiger 17 %, och att åtgärder behövs. Kontentan är att ett mätvärde taget på vintern inte säger särskilt mycket om krypgrundens kondition sett över hela året.

Kontakta oss för en krypgrundsbesiktning →

Provtagning vid mögel och mikrobiell påväxt

Om det vid besiktningen finns spår av mögel eller annan mikrobiell påväxt i krypgrunden kan man ta materialprover som skickas in på laboratorieanalys. Det ger en tydligare bild av vilka organismer som växer i grunden och hur man bäst hanterar situationen. Analysresultatet ligger sedan till grund för vilken typ av mögelsanering som kan bli aktuell.

Finns det impregnerade syllar eller andra byggnadsdelar med impregneringsmedel i krypgrunden bör den problematiken alltid adresseras. Impregnerat virke i krypgrunder är ett känt riskmoment som tyvärr fortfarande förbises av många besiktningsmän vid vanliga överlåtelsebesiktningar. När man tar fram en åtgärdsplan för grunden behöver man ta hänsyn till detta och bedöma om virket behöver bytas ut.

Specialfall: lukt, vatten och skadedjur

I vissa krypgrunder finns problem som kräver mer omfattande insatser. Några vanliga exempel:

• Starka lukter orsakade av geosminbakterier eller spill av diesel och andra kemikalier i marken. I sådana fall kan det vara nödvändigt att suga ut jordmassor och ersätta dem med rent material.
• Fritt stående vatten i grunden, där man kan behöva spruta in singel för att skapa ett kapillärbrytande skikt. Vid återkommande problem med större vattenansamlingar kan det krävas en pumpgrop med automatisk dränkpump.
• Spår av skadedjur eller andra djur. Katter till exempel gillar att krypa in i krypgrunder och uträttar sina behov i utrymmet, vilket ger en stark lukt som sprider sig upp till boytan. Gnagare kan i sin tur orsaka skador på isolering och kablar.

Alla den här typen av problem dokumenteras vid besiktningen och tas med i åtgärdsplanen.

Protokoll och åtgärdsplan

Efter den okulära kontrollen och fuktmätningarna sammanställs samtliga noterade brister i ett besiktningsprotokoll. Protokollet innehåller fotografier, mätvärden och en bedömning av krypgrundens skick.

Utifrån protokollet skapas sedan en åtgärdsplan med konkreta förslag på vad som behöver göras för att komma till rätta med eventuella brister. Vanliga åtgärder kan vara:

• Installation av en krypgrundsavfuktare
• Plastning av markytan för att begränsa markfukt
• Mögelsanering av drabbade ytor
• Byte av skadade syllar eller annat rötangripet virke
• Förbättrad ventilation i krypgrunden

Målet är att säkerställa att krypgrunden kommer klara sig framöver och att fukt i krypgrunden inte utvecklas till mer allvarliga skador.

Ingår krypgrundsbesiktning i en överlåtelsebesiktning?

I normala fall kontrollerar besiktningsmannen krypgrunden som en del av en överlåtelsebesiktning. Men kunskapen om krypgrunder varierar kraftigt mellan olika besiktningsmän. Det finns fortfarande besiktningsmän som inte påtalar risken med impregnerat virke i krypgrunden utan släpper det helt utan anmärkning.

Det vanligaste är att besiktningsmannen friskriver sig genom att rekommendera en fördjupad undersökning av krypgrunden. Det innebär i praktiken att ansvaret hamnar hos köparen. Väljer man som köpare att inte genomföra en separat krypgrundsbesiktning står man själv risken för eventuella dolda problem. Krypgrund klassas som en riskkonstruktion, och fuktskador i krypgrunden täcks normalt inte av vanliga hem- och villaförsäkringar.

Vill man verkligen veta hur krypgrunden mår bör man därför anlita en specialist som arbetar med krypgrunder dagligen och vet vad man ska leta efter.

När bör man besikta en krypgrund?

Det finns flera situationer då en krypgrundsbesiktning är extra viktig:

• Vid husköp. Ska du köpa ett hus med krypgrund eller torpargrund bör du alltid göra en separat besiktning av grunden innan tillträdet. Det ger dig en tydlig bild av skicket och eventuella kostnader du kan behöva räkna med.
• Regelbundet som husägare. Äger du ett hus med krypgrund bör du besikta den minst var tredje år för att säkerställa att grunden mår bra. Fuktförhållandena kan förändras över tid på grund av ändrat klimat, nya dräneringsförhållanden eller eftersatt underhåll.
• Vid symtom hos de boende. Upplever du eller din familj besvär som huvudvärk, irriterade luftvägar eller allergiliknande symtom utan annan förklaring kan orsaken finnas i krypgrunden. Mögel och fukt i grunden påverkar luftkvaliteten i hela huset.
• Vid utredning av sjuka hus. I samband med sjuka hus-utredningar är en krypgrundsbesiktning standard. Krypgrunden är ofta den första platsen man undersöker när det finns misstanke om att byggnaden orsakar ohälsa.

Boka en krypgrundsbesiktning i Stockholm

Vi på Avfuktningsteknik har utfört tusentals krypgrundsbesiktningar sedan 2007 och vet vad man ska leta efter. Oavsett om du ska köpa hus, misstänker fuktproblem eller bara vill ha koll på din krypgrund hjälper vi dig med en grundlig besiktning och en tydlig åtgärdsplan. Kontakta oss så berättar vi mer.

Kontakta oss för en krypgrundsbesiktning →